Gungpremiär för Aylin

Glädjen när ens barn gör något för första gången och tycker om det, obeskrivligt! Att man kan bli så glad för så små och enkla saker. Jag märker verkligen hur snabbt tiden går. Det känns inte alls längesedan som hon var nyfödd och nu är hon stor nog att tycka om gungan. Att förstå att Kellie är Kellie och ha en relation med henne. Att hon förstår vilka som är hennes föräldrar, hennes trygghet. Att hon kan uttrycka vad hon vill och vad hon inte tycker om. Det är framsteg och trots att jag ibland tycker mammaledigheten är jobbig så njuter jag verkligen av alla stunder med min dotter.